Att vara mamma eller terapeut?

Hade idag ett samtal med en psykoterapeut angående en patient. Kontentan av samtalet var att finna en lösning på patientens behov av fortsatt psykoterapi och att nuvarande lösning inte längre var ekonomiskt möjlig. Jag föreslog bl.a. ett byte av behandlare. Nuvarande terapeut undrade då om jag på samma sätt skulle kunna tänka mig att ett barn skulle byta mamma. Denna liknelse gjorde mig både förvånad och bekymrad. Mitt svar blev att jag definitivt inte anser att en professionell behandlare bör jämställas med en förälder. Vi lyckades nog inte enas i denna fråga. Sjukvård, om än i form av psykoterapi, är för mig inte en ersättning för det privata. Om man som behandlare ser sin roll som jämförbar med en mammas så bör man nog fundera över vems behov man tror sig tillfredsställa?

Ledarskapsdag

Idag tillbringar jag och ett hundratal andra chefer inom Västragötalandsregionen på stadsteatern i Skövde. Regiondirektör Johan Assarsson med flera samlar oss för att tala om bemötande, ledarskap och andra aktuella teman. Vi chefer lyssnar och lär, men utmaningen ligger i att omsätta allt klokt vi tänkt till observerbar handling. Samma utmaning som vi alla har hela tiden. Tankar syns inte.

Sektorsråd i Falköping

Sitter på ett av alla återkommande möten - sektorsråd. Det är samtliga verksamhetschefer + ett par chefsöverläkare inom psykiatrin i Västragötalandsregionen som på regionstyrelsens uppdrag träffas och dryftar allehanda frågor. Ofta mycket givande sittningar framförallt då man får information om hur andra kloka personer löst problem man grubblar över. Förhoppningsvis kan även vi från vårt håll bidra till den gemensamma kunskapsbanken. Hoppas jag. Ser senare fram emot god fredagmiddag och avkoppling.